"1er juillet" eller det nya sättet att bedriva politik
Kategori: Frankrike
Det har inte varit särskilt inne att vara vänster de senaste åren. Det verkar som att många förknippar vänsterrörelser med något bakåtsträvande, deppigt och negativt. Men kanske har vi sett en vändning i och med Jeremy Corbyns uppsving i Storbritannien nyligen. Och kanske beror det inte bara på missnöjet efter Brexit och Theresa Mays taffliga ledarskap. Kanske håller den sedan länge dominerande nyliberalismen på att ge vika för någonting annat. Kanske är det faktiskt vänsterns tid som är på ingång.
Trots att det ser dystrare ut i Frankrike där Socialistpartiet är så gott som dött spirar hoppet. I morgon håller Socialistpartiets gamla presidentkandidat, Benoît Hamon, möte i Paris för att mobilisera en ny vänsterrörelse. Kanske har han inspirerats av det brittiska systerpartiet, kanske av andra politiker i Frankrike.
Så olika ledare som Mélanchon, Le Pen och Macron kammade hem bra resultat i presidentvalet för att de hade en sak gemensamt: de tog avstånd från de traditionella partierna och gick till val på något nytt. Man valde just en nystartad rörelse framför ett gammalt parti med en massa gegga i bagaget. Le Pens kampanj kallade man bara för ”Marine président”, man uteslöt medvetet Nationella Fronten. Mélanchons rörelse hette "La France Insoumise” och bildades utanför ledarens gamla parti. Och Macrons ”En marche” vet vi ju att det också var en splitterny start-up rörelse.
Lite seg i starten väljer nu Hamon att försöka med något liknande och kallar sitt initiativ ”1er juillet”, 1 juli, helt enkelt. Hamon har gjort klart att han håller fast vid den ekosocialism han la fram under presidentkampanjen. Det är också tydligt att han inte tänker smöra för Macron, till skillnad från vissa av hans gamla partikamrater från Socialistpartiet.
Med detta nya sätt att bedriva politik kan allt hända. För vänstern kan det innebära en helt ny möjlighet att förnya sig och mobilisera sig. Samtidigt måste man vara oerhört vaksam på andra, ibland farliga, uppstickare. Det är ju tyvärr främst de som lyckats hittills i och med detta nya sätt att bedriva politik.
Den vanliga medborgarens ansvar och politiska medvetenhet är nu viktigare än någonsin.
